Polisens agerande ökar smittspridningen

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Det var den 13 juni – nästan på årsdagen av Göteborgskravallerna 2001, 15 juni – då polisen sköt en demonstrant i ryggen och hans liv svävade i fara. Den här gången hade demonstranter samlats spontant utanför den amerikanska ambassaden under parollen Black Lives Matter. Polisen hade dagen innan skjutit en man till döds i Nynäshamn.
Polisens agerande den 13 juni 2020 ökade på många sätt faran för smittspridning av covid-19.

1. Hur agerade demonstranterna vid ambassaden?

Det var kanske 200 antirasister som hade samlats spontant utanför amerikanska ambassaden i Stockholm. Alla stod glest. De flesta hade munskydd. Det var först tyst och det pratades lite oroande om de rasister som stod vid sidan av och filmade demonstranterna.
En ung tjej bröt tystnaden genom att börja ropa talkörer. Detta bröt oron och skapade en stolt antirasistisk kampanda som inspirerade andra spontana talare att komma upp och hålla starka tal mot rasismen mot svarta.

2. Hur agerade polisen vid ambassaden?

Det kom fler och fler poliser. Det var snart fler poliser än demonstranter. Efter cirka 20 minuter ropade polisen i en högtalare att demonstrationen var upplöst.
Poliser gick in och började dra i demonstranterna – detta är inte bra med tanke på covid-19-spridningen. Demonstranterna var lugna och alla började röra sig därifrån. Vi började gå på Strandvägen in mot staden i ett glest demonstrationståg som ropade talkörer. 

3. Vad hände vid Skeppargatan?

Polisen hade spärrat av Strandvägen så att demonstranterna måste gå upp på Skeppargatan. Vid det här laget var vi kanske max 100 stycken. Avspärrningar på Skeppargatan och den korsande gatan samt bakom oss gjorde att demonstrationen blev insäckad. Detta innebar att demonstranterna föstes ihop i trängsel.
Nu var polisen påtagligt fler än demonstranterna. Om syftet var att minska smittspridningen var det här det sämsta de kunde göra.
Polisen skulle ta en person och tre andra poliser höll då fast honom. Dessa tjejer blev pepparsprayade. En tjej vred sig av smärtor i ögonen i 20 minuter efteråt. 

4. Vad hände sedan?

Plötsligt släpptes spärrarna framåt. Vi var varken fler eller färre demonstranter. I nästa korsning omhändertog polisen två demonstranter. En tjej som hade ropat många talkörer kördes iväg ända till Solna. Hon hade varken SL-kort eller mobiltelefon. Hon fick gå in till stan sen. 
En annan kvinna satte sig och berättade om lagen och vilka rättigheter demonstranter har (att man inte måste svara på några frågor om man inte är misstänkt för något). Detta störde poliserna på plats väldigt mycket och de försökte få bort henne från demonstranterna.
Det exemplariska lugnet från demonstranterna i denna situation och under hela dagen gjorde att inget av alla polisens provokationsförsök lyckades. Det förekom inga våldsscener alls från demonstranterna och ingen skadegörelse. Polisen fick till slut bara släppa situationen och låta folk fortsätta med antirasismen ett tag till innan det var dags att gå hem. 

5. Vem bär ansvar för smittspridningen denna dag?

Tveklöst polisen. De agerade vid varje moment, från att själva vara långt fler än 50 till att dra i folk och säcka in folk, på ett sätt som ökade faran för smittspridning. Demonstranterna gjorde tvärtom. De stod glest, de var lugna och de hade munskydd.

6. Vad var polisens syfte?

Det är svårt att tolka syftet som något annat än att stoppa en demonstration. Demonstrationen riktade sig mot polisvåldet.
Hade polisen istället velat värna om demonstrationsfriheten hade det funnits många andra vägar att gå; allt från att bara låta demonstranterna hållas till att dela in platsen i olika sektorer där det hade kunnat finnas plats för 50 i varje. Men polisen valde att själva demonstrera – demonstrera sin makt. 

7. Är det inte farligt med demonstrationer under pandemin?

Jo det är det. Men varför är det just demonstrationer som upplöses av polis? Dessa situationer upplöses inte: trängsel i tunnelbanan, shoppingcenter, uteserveringar, eller polisens egna samlingar. Det är orimligt att kräva att de som utsätts för rasism och demonstrerar mot polisvåld inte ska få protestera. 

8. Vad kan få stopp på demonstrationerna?

Om polisen verkligen ville stoppa demonstrationerna borde de göra ett offentligt meddelande att de inför nolltolerans mot rasism och rasprofilering, att alla poliser måste genomgå stresstester och antirasistiska utbildningsprogram, att det upprättas en anmälningsplikt gentemot kollegor som ger uttryck för rasism och fördomar, att allt detta kontrolleras av den fackliga organisationen, att polisen slutar bära skjutvapen och lär sig att genom sin numerär och andra metoder som kanske elvapen agera för lugn. 
På sikt behövs ett annat sorts samhälle utan klassorättvisor och andra förtryck. Polisen är en del av statens hårda kärna som gång efter annan agerar för att upprätthålla den orättvisa ordningen och stoppa de som tar kamp mot denna ordning.
Därför kämpar vi i Rättvisepartiet Socialisterna för socialism, ett samhälle som grundar sig på gemensamt ägande och demokratisk kontroll – inkluderat kontroll av polisen.

Polisens dödliga våld

I fredags sköts en man i Nynäshamn till döds av polisen. Anna Westberg, presstalesperson på polisen, berättar till Offensiv att polisen fick ett larm om en person i 40-årsåldern som verkade må psykiskt dåligt. Vid polisingripandet uppstod en hotfull situation då mannen viftade med något som uppfattades som ett vapen. Han sköts och avled. Det kommer nu utredas av särskilda åklagarkammaren. 
Från 2013 har antalet som dödas av polisens skjutvapen ökat markant. Mellan 2013 och 2018 sköts 19 personer till döds av polisen. År 2018 dödades sex personer på detta sätt. 

Det är inte i alla länder som poliser bär skjutvapen. Varför har inte polisen elvapen?
– Det pågår ett projekt där vi testar om elvapen ska införas, men vi har inte svar på det än, svarar Anna Westberg. 

Det är extremt ovanligt att polisen någonsin ställs till svar för sitt våld. Poliserna som dödade Eric Torell med autism och Downs syndrom friades, liksom poliserna som dödade en småbarnspappa i Bagarmossen som själv hade larmat om att han behövde omhändertas av polisen.
Samtidigt som helgens dödsskjutning kom nyheten att poliserna som vid en bilkontroll i Solna förde upp en batong i anuset på en 22-årig man så att han började blöda kraftigt frias från denna våldtäkt. 
På tal om EU-toppmötet 2001 åtalades 100 demonstranter och de flesta dömdes för så kallat våldsamt upplopp, ofta ostraffade personer som fick flera år i fängelse. Av de 170 poliser som anmäldes för våld åtalades fem, men ingen dömdes trots att en demonstrant var nära att mista livet då polisen sköt honom i ryggen.